Natur, främmande kulturer och långa vandringar i
fjäll-, bergs- och skogsmiljöer har alltid fascinerat mig och av den
anledningen har jag sökt mig till annorlunda och spännande platser av vår värld.
I ungdomsåren sökte jag mig ut i världen via familjens bordsradio för att
lyssna på knastriga kortvågssändningar från utländska radiostationer. Då
reste jag med hjälp av fantasin och drömde om möten med människor i främmande
kulturer. Jag lyckades lyssna på utsändningar från mer än 150 olika länder,
varav många inte längre existerar.
Till vardags arbetar jag, sedan lång tid tillbaka, på ett stort
internationellt företag där jag haft olika marknadsföringsbefattningar som
gett mig möjlighet att resa i tjänsten, varav 20 år internationellt. Jag har
även varit bosatt utomlands i två perioder, USA och Tyskland, där jag haft
ledande befattningar.
Att resa mer än halva arbetstiden är stundtals ett mycket tufft liv och för
att orka med detta sökte jag mig ut i skog och mark för långa vandringar. Jag
har vandrat de flesta lederna i våra svenska fjäll och alla längre låglandsleder
i väst Sverige tex Hallands-, Bohus-, Knalle-, Sjuhärads-, Gislaveds-,
Västra och Södra Vätternleden mm.
Min målsättning är att vandra minst 1570 kilometer
årligen, vilket motsvarar sträckan från Treriksröset till
Smygehuk, Sveriges sydligaste spets, fågelvägen. Detta har jag gjort
sedan 1995.
Favoritområde är norra Skandinavien, som jag besökt många gånger.
Nord Norge med Varangerhalvön, Nordkap, Senja
och Lofoten är områden som jag gärna återkommer till. Jag
har besökt de flesta av europas länder.
Sedan snart 10 år har jag sökt sig till mera exotiska länder där det finns höga
berg eller intressanta kulturupplevelser. Jag har gjort flera tuffa
vandringsresor till nepalesiska Himalaya. Där har jag vandrat
"Everest-leden", från Jiri till foten av Mount Everest på
nästan 6000-meters höjd. Jag har gått den över 300 kilometer långa leden "Annapurna
Circuit", från den lilla byn Besi Sahar via Muktinath och Jomsom
till Dhampus, en av Nepals finaste bergsvandringar. Jag har även vandrat leden "Annapurna
Sanctuary" från Dhampus via Chommrong till Annapurna Base Camp.
I Lahaul, i indiska Himalaya, på gränsen till Kashmir, vandrade
jag i Miyar Nala, Valley of Flowers, och bodde under nästan två
veckor hos folket i byarna, som knappt haft besökt av västerlänningar.
En annan spännande och annorlunda vandring jag gjort, ytterst få västerlänningar
har gått den hittills, är från den lilla bergsbyn Simikot i
Humla-distriktet i nordvästra Nepal till Sher i Tibet. Leden följer
en gammal pilgrimsled och öppnades för västerlänningar så sent som 1993.
Den får endast göras i grupp under ledning av en liason officer, dvs en form
av militäreskort.
Leden följer floden Humla Karnali,
dess vackra dalgång och avslutas på den tibetanska högplatån.
I Tibet fick jag även möjlighet att vandra från
Rongbuk, världens högst belägna kloster, till Mount Everest Base Camp.
Härifrån har man en imponerande vy över bergets svårklättrade nordsida.
I Sydamerika har jag vandrat i Parque Nacional del
Condoriri y Yungas, i de bolivianska Anderna, på stigar som delvis användes
av inkaindianerna. Vandringens högsta punkt, nästan 5000 möh, nådde vi nära
berget Anguja Negra. I det lilla bergslandet Ecuador har jag vandrat
på sluttningarna av vulkanerna Tungurahua och Cotacachi samt vid Laguna
de Cuicocha och i det natursköna Las Cajas-området.
Högsta uppnådda vandringshöjd i Ecuador c:a 4500 möh.
Jag har även rest i Vietnam och i Yunnan-provinsen i
Kina. I Yunnan fick jag tillfälle att bo hos bergsfolket Hani, ett av
de 26 minoritetsfolk som lever i provinsen. Många av dessa minoritetsfolk har
aldrig mött västerlänningar eftersom provinsen på vissa platser varit stängd
för turister fram till år 1994.
I Dharamsala, i delstaten Himachal Pradesh i
Indien, deltog jag i folkets födelsedagshyllning till Dalai Lama
och upplevde starka möten med munkar från Bhutan och tibetaner i exil. En
rundresa i Rajasthan med dess fortanläggningar, palats och
sagostäder från maharadjornas tidsperiod är en resa bakåt i tiden och ger oförglömliga
möten med människor och miljöer.
Bolivia, Sydamerikas mest indianska land, bjuder besökaren på
enorma upplevelser. Här gjorde jag djungelexpeditioner bland alligatorer,
kapybaror, arapapegojor och anakondor. Jag fick även tillfälle att bo
hos aymara-indianer vid Titicacasjön och följa deras
vardagsliv på nära håll. Dessutom besökte jag "Salar de Uyuni",
den stora saltöknen i landets södra del. Oförglömligt var besöket i staden
Potosi på 4 200 meters höjd. Här började spanjorerna bryta silver år 1545
med fruktansvärda följder för den indianska befolkningen och för de slavar
som fördes hit från väst Afrika. Ett besök i Bolivia innebär starka
upplevelser som för alltid finns kvar i minnet.
Ecuador, Världens Mitt, är ett naturskönt land med flera
aktiva vulkaner. Här finns bland annat världens högsta aktiva vulkan Cotopaxi,
5897 möh. Man kan bestiga vulkanerna eller vandra på deras sluttningar vilket
ger vackra vyer över de natursköna omgivningarna. I landet bor flera olika
indiangrupper; otavalos, canars, puruhas, salasacas, saraguros mfl. Alla med
sina karaktärer. Nästan halva landets yta utgörs av regnskog. I denna bor
olika grupper regnskogsindianer. Själv fick jag tillfälle att bo hos
quichuas i den lilla byn San Jose vid Rio Curaray i Amazonas, nära gränsen
till Peru, och dela deras hårda vardagsliv under en vecka. En spännande
och omskakande upplevelse. Jag fick även tillfälle att besöka Isla de
La Plata,Silverön, med en flora och fauna liknande Galapagos.
Indonesien består av mer än 17 000 öar varav 6 000
bebodda.En av dem är ön Sulawesi, tidigare kallades den för
Celebes. Under fem veckor reste jag från öns södra del till den norra. En sträcka
på mer än 1 000 kilometer vilket gav mig en bra bild av den vackra ön. I Tana
Toraja gjorde jag flera vandringar till små byar med sina karaktäristiska
hus.Folkgruppen Torajas är kända för sina uråldriga begravningsceremonier
som man behållit efter det att man kristnades i början av 1900-talet. I Morowali
bor folkgruppen wana som lever på svedjebruk och fortfarande jagar med blåsrör.
Sulawesi erbjuder snorklingsmöjligheter fullt i klass med Stora Barriärevets.
På öns norra del finns elva vukaner. Jag har varit upp på två
av dem; Mahawu och Lokon. I staden Tomohon
finns en marknad där allehanda delikatesser som hund, fladdermöss, grillade råttor
och pytonorm kan inhandlas. I naturreservatet Tangkoko kan man
göra djungelvandringar som erbjuder möjligheter att se tarsier, spökdjuret,
pyton och kus kus.
Min hemmabas är Torslanda, som ligger väster
om Göteborg, nära skog och hav.
På fritiden föreläser jag om mina resor och berättar om spännande
möten med olika folkslag och kulturer samt mödosamma, men fina
bergsvandringar.
|
|
Skicka gärna en kommentar om Du har
förslag eller tips till Rainer
Stalvik
Uppdaterad 2000-07-31
http://home.swipnet.se/rainers