Här är min schäfer Azlan 8 veckor gammal och precis nyinflyttad hos mig. Azlan var en av de minsta i sin kull men också den enda vars öron redan stod upp. Och det vid bara 5 veckors ålder! Hur som helst så efter en del funderingar så köpte jag honom förra sommaren vid 8 veckors ålder, en liten klen stackare med en sprucken framtand.

Det första Azlan gjorde när vi tog in
honom i bilen var att somna i min kompis Cinas knä. Han var otroligt lugn och nöjd med tillvaron redan från början. Han pep inte efter sin mamma eller sina syskon en enda gång...

Hösten -05 gick vi vår första lydnadskurs, Azlan var då cirka 4 månader gammal. Det gick väldigt bra. Våren -06 gick vi kurs - 2, och det gick ännu bättre. Full pott på lydnadsbiten när det var dags för examination. Azlan har också växt till sig och är inte så liten längre... 40 kg vovve och ca 67 cm över manken... Men jag har fått vad jag ville ha, en bra kompis och träningskamrat och en pålitlig vakthund.

Det här är min lilla hjälte Rocky! Han må vara liten rent kroppsligt men kaxigare vovve får man leta länge efter. Rocky är son till Ministars Ricki Lake som ägs av min mamma. Men eftersom mina föräldrar och jag bor grannar så får dom träffas dagligen. På gården finns även Rockys syster Ronja.

En rolig sak med syskonen är att dom ärvt olika hårlag från sina föräldrar, Rocky är en (något smalare) kopia av sin mor medan Ronja liknar sin långhårige far. En annan lustighet är att Rocky hoppar upp överallt, i sängar, soffor och fåtöljer men han vägrar hoppa ner igen.. detta brukar leda till att han står och skäller någonstans i huset för att han vill bli nerlyft.. Ronja däremot hoppar inte upp i någonting men hoppar däremot gladeligen ner från till exempelvis sängen.. tydligen har dom fått halva hopp-genen var..

Rocky och hans syster är födda i Juni 2004. Nu (hösten 06 kull) har Ronja fått en kull med fyra underbara valpar. Bilder på dom kan du se på Chiwalla´s hemsida. Rocky kastrerades i höstas eftersom bara en testikel hade trillat ner. Vi var lite rädda att det skulle påverka hans personlighet på något sätt, men icke! Han är precis lika sprallig och underbart kaxig som innan. Inte lägger han på sig någon extra vikt heller.
Och ingen skall försöka intala en chihuahua att den är liten, våra "vavvor" är helt övertygade om att det är dom som styr och ställer på gården. Schäfrarna får passa sig!