Datorns historia

Ordet dator betyder ungefär samma som räknemaskin. Det var ju så att de allra tidigaste datorerna i så fall uppfanns redan under antiken. Vi har kulramen och kushabarin som också var en sorts kulram som fanns i de asiatiska länderna. Fransmannen Claude Pascal konstruerade också en sorts räknemaskin redan på 1700-talet. Den som konstruerade den främste föregångaren till de moderna räknemaskinerna var en man som hette Charles Babbage han var engelsman och har lämnat efter sig en ritning på en differensmaskin, detta var någon gång i början av 1800-talet. Projektet misslyckades mest på grund av att man inte kunde konstruera de mekaniska detaljerna med den precision som behövdes.

På 1830-talet satte han sedan igång ett projekt som ledde fram till den första hålkortsmaskinen. Det tog närmare femtio år innan projektet kunde slutföras. Den här maskinen blev väldigt viktig för folkbokföringen. Herman Hollerith konstruerade en hålkortsmaskin i USA som skulle användas vid folkräkningar. Tack vare denna konstruktion kunde han sedan starta ett bolag som sedermera skulle utvecklas till dagens IBM som är världens största dataföretag. Inom parentes så användes hålkortsmaskiner för inmatning av data i datamaskiner ända in på 1980-talet.

Den militära kapprustningen under 1930-talet ledde även till en snabb teknisk utveckling. Jättelika summor satsades på forskning. År 1940 konstruerade tysken Konrad Zuse en automatisk räknemaskin som som fungerade tack vare reläer. Reläer är kontakter som sluter eller bryter strömbanor när de utsätts för elektromagnetism. Zuses maskin rymde dock 72 tal i minnet och tog 0,3 sekunder på sig för att addera två tal. Detta skall jämföras med ett elektronrör, som de första datorerna var bestyckade med som adderar två tal 0,2 millisekunder. Zuse kunde sedan under kriget ej få tag på den mängd elektronrör som behövdes för att utveckla sin maskin. Man vet aldrig vilken väg utvecklingen tagit om tyskarna lyckats med detta.

När sedan andra världskriget bröt ut satsades det ännu mer på denna forskning och 1946 stod den allra första moderna datorn färdig den kom att kallas för ENIAC. ENIAC står för electronical Numerical Integrator and Computer. Det var kan man säga den allra första elektroniska räkneautomaten. Lite fakta om ENIAC.

ENIAC innehöll:

De som konstruerade och byggde ENIAC var John W Mauchly och John Presper Ecket. Mauchly var fysiker och hade under 1930-talet ägnat sig åt beräkningsproblem inom metereologin. Han hade även tidigare gjort försök med elektroniska kretsar för beräkningsändamål. 1941 besökte Mauchly John Atanasoff vid Iowa University. Atanasoff hade byggt en elektronisk beräkningsmaskin som Mauchly var intresserad av.

Förarbetet på ENIAC startade 1943. Mauchly samarbetade med den 12 år yngre elktronik ingenjören Ecket. Själva bygget av maskinen pågick mellan 1945 och 1946 vid University of Pensylvania. ENIAC var ett beställningsverk av den amrikanska armén som även finansierade projektet. Man skulle använda ENIAC vid beräkningar av projektilbanor inom artilleriet. 1947 flyttades ENIAC till Aberdeen i Maryland där den var i bruk till 1957.

ENIAC programmerades med kopplingssnören på stora kopplingsskivor. Att skifta program tog ett par arbetsdagar. ENIAC kunde addera två tal på 0,2 ms och multiplicera dem på 0,3 ms. !951 konstruerade paret Mauchly-Eckert den första kommersiellt tillgängliga datorn UNIVAC 1.

De första datorerna i Sverige

I början av 1950-talet hade alla I-länder klart för sig att automatiska räknemaskiner skulle tas på allvar. Sverige hade begåvade tekniker som varit i USA och hämtat information. 1950 mblev Sveriges första matematikmaskin färdig den kallades BARK som stod för Binär Aritmetisk Reläkalkylator. Den kostade 600000 kronor att konstruera och var främst avsedd för tekniska beräkningar. Den byggdes av 8000 reläer och minnet bestod av 100 reläregister som vardera kunde lagra ett tal. BARK väckte stor uppmärksamhet trots att den inte var särskilt avancerad. Räknemaskiner av typ BARK blev snart föråldrade och reläerna byttes mot elektronrör. Den första April 1954 togs Sveriges första riktiga datamaskin i bruk den kallades BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator). Den var för en kort tid världen snabbaste datamaskin. BESK var flera hundra gånger effektivare än BARK. Det en människa löste på 4-5 dagar, löste BARK på 2,5 timmar och BESK på en minut. BESK var en binär parallellarbetande dator byggd av 2400 elektronrör. Med BESK inleddes en ny epok med beräkningsmakiner till hjälp i affärsdrivande verksamhet. Den användes mycket inom statliga och kommunala organ. 1955 fanns ett dussin beräkningsmaskiner i Sverige. Enligt uppgift så skall det även finnas ett exemplar någonstans i källaren på vårt stadshus i Västerås. Efter BESK hade man för avsikt att bygga en "Superbesk" men de statliga anslagen var för små. Man förstod då inte vikten av att ha egen datautveckling i Sverige utan började importera datorer från USA istället.

Till startsidan