Dagboken från Nice!

Hemma igen!

"Borta bra men hemma bäst" säger ordspråket, vilket kan vara lite svårt att acceptera när man byter 27 grader och bad mot att skrapa bilrutor 06:30 på morgonen. För er med kortare minne än jag kommer här en kort resumé om vad som egentligen hände i Frankrike. Detta kan även användas som stöd om ni får luriga frågor hemma som ni inte riktigt har svaret på.

Torsdag: Började som brukligt med "efterlängtad??" pilsner och lång rundtur i Upplands landskap. Jag blir lika förvånad varje gång att Arlanda ligger så långt bort..... Väl framme strejkade väskbandet och ingen på Arlanda kunde göra någonting. Vem som förbjudit de anställda att utföra kroppsarbete framgick inte, men det var väldigt tydligt att väskorna icke fick lyftas manuellt. I stället stod alla personal med armarna i kors och väntade. Jag tror att det är den typen av människor som kan bli stillastående i rulltrappan i timmar vid ett strömavbrott...

Planet lyfte i alla fall och en "rejäl" frukost kunde inhandlas till ockerpris. Några tyckte inte om frukost och gick direkt på väsentligheterna - gin & tonic. Väl framme hittade vi snabbt "vår" buss och vi kom fram till Menton. Nu började vandringen mot hotellet...28 grader varmt, jeans och 35 kg väska. Jag hörde många uppskattningar på avståndet och det varierade från 8 km till 3 mil. OK, det var ganska långt men så jäkla farligt var det inte. Men det är upplevelsen som räknas!! Redan på hotellet utmärkte en grupp sig genom att beställa in öl redan innan incheckningen var avklarad. Hotellet var förresten en pärla - bra jobbat Valle!!. 12 utsvultna män frossade sedan i en trerättersmåltid. Resturangen var väl ingen stjärnkrog, men vinet var billigt och vi blev glada och mätta.

Några hittade snabbt till "vår" supermarket och här fyndades friskt både mat och dryck, om vi nu räknar jordnötter och oliver som mat....

Middag intogs på "stora gågatan" i Menton. Den unga kvinnliga "hovmästaren" har nog knappt hämtat sig än. Men hon verkade ganska van att hantera 12 män som inte kan ett ord franska (förutom Valle som briljerar språkmässigt i vilket land vi än är i) och som lämnar de mest förvirrade beställningarna.

Fredag: Nu var det dags för dopp i havet, men först skulle Menton inspekteras dagtid. Casinot lockade en del, medan andra fick springa runt och jaga tidtabeller mm inför resan till Monaco och Nice. Under denna dag "glömde" dessutom casinogänget att äta lunch vilket är lite anmärkningvärt när det gäller 10 man med snittålder 54 år..... Kanske var alla lite spända inför första doppet i havet. Det var i alla fall mycket behagligt. Åke, som blir allt mer lik en valross, var naturligtvis först i och sist upp. Att vi fortfarande är ett attraktivt gäng fick vi bevis för när vi mycket tydligt blev uppraggade på stranden. Visserligen var kvinnan kanske inte i bästa skick, men ändå...Gillar man smala kvinnor på ca 28 kg i 77-årsåldern med silikonbröst så var det ju ett kanonragg.....

På kvällen fick i alla fall hela gänget mat och efter god pizza med dryck höjdes röster för ett nytt Casinobesök. Har man aldrig förstått hur en "borgarbracka" ser ut skall man bege sig till casinot i Menton. Stället kryllade av halvtjocka tanter vars enda nöje i livet var att stoppa  massvis med pengar i automater. Även vi lyckades göra av med några kronor. Ja, inte alla förresten. De obevekliga vakterna hade synpunkter på någon av gängets högtidsdräkt. Ja, egentligen var det nog inget fel på kläderna det var nog mer andedräkten...

Lördag: Tungt program med tåg och buss till Monaco och vidare till Nice. Monte Carlo visade varför endast toppidrottsmän orkar bo där. Hela staden liknade ett stup och vi åkte vidare till Nice med kramper i benen. Målet nu var strandpromenaden i Nice och den var definitivt värd den långa promenaden. Mycket maffigt. Inför en fotbollsmatch är det viktigt att äta och nästa anhalt blev en resturang. Det är även viktigt att dricka mycket inför match och 12 gin och tonic är en bra grund. Vår kypare måste dock ha druckit en hel del i sitt liv för han gav ett något förvirrat intryck. Karln trodde på fullast allvar att vi skulle dricka gin igenom hela måltiden. Vilket vi troligtvis oxå hade gjort om inte någon hejdat honom när han försökte plocka bort de oanvända vinglasen. Efter litervis med vin blev det brådis att hitta en buss till stadion. Så mycket folk som var på den bussen åker det inte med lokalbussen i Enköping på ett år.

Matchen slutade 0-0, men det var riktigt bra tryck på läktarna. Efter match, ny promenad. Denna gång mot järnvägsstationen för att inhandla biljetter. Väl framme blir vi vänligt informerade om att det inte går någon buss från Monaco hem till Menton - tack för kaffet....Vi tröstade oss med en pilsner och en flaska starkt inhandlades även som färdkost. Kommer man inte hem ska man i alla fall ha kul!! En tågresa mellan Nice och Monaco tar ganska precis en flaska dålig Whisky. Väl framme i Monaco visar det sig att det likt förbannat gick en buss hem (vilket några av oss trott hela tiden). Nytt kaos med biljetter.... Busschauffören visades sig sedan vara släkt med bröderna Schumacher, och jag tror han skulle ge dem en tuff match på Monte Carlos gator, även med buss. Vi sladdade snyggt in på två hjul i Menton runt 01:30 och nu kändes det som läggdags. Dock återstod en uppfriskande promenad till hotellet....

Söndag: Nytt frukostmöte och beslut om att åka på shoppingresa till Italien, en station bort. I Frankrike går dock tåget även om stinsen inte är på plats. Benny som kallt räknade med att tågen är lika försenade som i Sverige fick snällt vänta på nästa tåg tillsammans med Hasse. Shoppingen koncentrerades till sprit, men några gjorde även en del andra fynd såsom tröjor att packa spriten i på hemfärden. Italienvistelsen blev kort men intensiv och väl hemma igen blev det stranden för en del och mer shopping för egen del. Tillsammans med Micke genomfördes VM i beslutsångest och efter dryga två timmar hade vi tillsammans satt sprätt på dryga 200 kr....inklusive mat.

Sista natten med gänget och nu var det paella som gällde för en stor del av gänget. Spansk nationalrätt på Italiensk resturang i Frankrike, hm. Bosse dominerade stort med felfri italienska och mat kom in i alla dess former från alla håll. Mycket god mat men tilläggas skall att paella kan var svårt att äta, med musslor som skall öppnas och det ena med det andra......

Måndag: Sista frukosten och Benny visar prov på noll koll när han glider ned i en tre storlekar för stor tröja som visar  sig vara Hasses. Själv tycker jag att det är lite härligt att vissa blir så bundis på några dagar att de börjar låna kläder av varandra. Sånt tror man ju annars att bara tonårstjejer gör.

Fyra taxibilar beställdes vilket visade sig vara tre för många då det bara fanns en i Menton. Lätt kaos uppstod när de fem sista fick tränga in sig med full packning men det funkade ju. Vi hann med bussen till flygplatsen och vi lämnade Menton bakom oss. Fyra timmar senare var vi tillbaka i ett ruggigt Sverige, lite solbrända, väldigt lite utvilade men nöjda med ännu en lyckad resa.

Stort tack till "researrangörerna"!!

Vi ses

Tomas