När dalmisarna, inom inte allt för många dagar, fick se ännu en kamrat i flocken, var det säkert Kroko som välkomnade beslutet mest. Efter att ha varit ensam grabb med alltför mycket ansvar under flera år, tyckte han nog att det var ganska skönt att få in en själsfrände. Det hade säkerligen varit aningen mycket "tjejtjatter och liten verkstad" förut.
Enligt Angela Var Kroko 100% solklart den grannaste killdalmatiner i hela Universum och utan att skryta så var han något extra, inte bara i egenskap av att vara mycket större än tjejerna. Hans hållning som andades harmoni och lugn slog nog de flesta människor som passerade detta sällskap ute på deras promenader. Det var alltid Kroko som fick människors positiva kommentarer - de andra, däribland Angela som ändå höll i tyglarna blev som osynliga. Även om Angela var Kroko´s verkliga allt, (och han hennes), så tror jag att han med mig i familjen tyckte att det var skönt att ibland ha ett snack oss grabbar emellan. Dom här riktiga "grabbsnacken" förpassades alltid, på Krokos begäran, till soffan där Kroko sittandes lutande sig tillbaka med soffkanten som ryggstöd, la upp tassarna på mina axlar och där satt vi i tyst samförstånd och glodde på varandra - inga ord behövs ju oss karlar emellan! Som en sittande cirkuselefant satt han sådär med något speciellt i blicken. Kanske pratade vi Sportspegeln, väderleken, kärlek och doftförnimmelser och andra triviala ting, men alltid på samma plats i soffan!
Till Angelas stora sorg, hon hade med hans pappa, Such Mirado, och några andra hundar tävlat en hel del, fått fram några champions, aldrig riktigt fått chansen att tävla med Kroko. Kroko som gillade att visa upp sig och gärna lät den som ville titta på honom se sig mätt, men efter en incident med en otrevlig alkis som sparkat på honom, tappat förtroende för oss dumma människor. De gånger han provade att tävla gick det alltid bra, ända tills domaren skulle kolla tänder och bollar, (alltså inte nya tennisbollar inför det sjunde gamet), då han vägrade någon för honom okänd människa att ta på honom och istället började clowna omkring som en nyfödd kalv på grönbete!
Om alla hundar i hela
denna världen utan undantag - är världens största tiggare,
så undrar jag om inte dalmatiner kommer väldigt, väldigt
högt upp på listan. Om man så äter frukost, dricker
en pilsner, tar en snus eller lägger ut densamma i papperskorgen,
så kan man räkna med att Du har en vovve som med ögon som
ofelbart stirrar Dig rakt in i ögonen, samtidigt som på det
"ätbara", med ögon som säger -FEED ME! Kroko´s mamma
Kenzos specialare är att, när man själv lämnar frukostbordet,
helt fromt hoppa upp i stolen och sno ens sittplats, dock utan att försöka
roffa åt sig frukosten - vad gör man åt en stenstod som
sedan sitter där och från stolen just bara tittar på allt
det goda!
