CLEO
Spotless African And White
Född 910502
e: Rya Kvarns Elegant Eaton u: SUCH Mirado

 

Hej Angela & Thomas!

Fick ert flyttkort och tänkte att jag får ta och berätta lite om lilla älskling.
Cleo tror själv att hon fortfarande är cirka tre år. Även om många människor faktiskt tror hon är en unghund på så där två år, så ska hon själv inte tro hon är det. Speciellt inte nu när sommaren är kommen. Hon flåsar i värmen precis som alla andra pensionärer, men det hindrar henne inte från att springa sitt maraton i trädgården ett par gånger i veckan. Då drar hon på så att mammas plantor rycks upp med rötterna. Gräsmattan får stora hål och granen tappar barr.
Kontrasten till den lilla prinsessan Cleo är att, om grannens barn kommer in för att leka, får de inte röra ett blad på buskarna eller plantorna utan att mamma är där som en hök och skäller att de ska akta hennes trädgård.
Cleo har det bara bra. Hon mår utmärkt och har ett prinsessliv. Hon bor helt hos mina föräldrar nu. Jag och min fästman flyttade till Köpenhamn för snart tre år sedan och då fick Cleo stanna permanent hos min mor och far i Eslöv, där hon bott ganska mycket redan innan vi flyttade till Köpenhamn. Hon kommer att bo hos mor och far tills den dagen hon dör. Hon har det bättre än många av oss människor. Jag är där ofta för jag kan ibland sakna henne så otroligt mycket.
Hon favoriserar pappa för han ger henne mat och är bestämd. Men hon håller sig alltid intill min mor för det är hon som hela tiden pratar med henne, skämmer bort henne, leker med henne och är hennes kompis.
När jag kommer och hälsar på, är det oftast bara jag som gäller och ingen annan. Då är det Cleo som pratar med mig och följer mig vart jag än går.
Cleo är familjens ögonsten som sover mellan min mor och far i sängen. Som får mamma att byta stol om det visar sig att hon vill ligga just där mor sitter. Jag har skält på mamma och sagt att det finns gränser för vad som är bra och vad som är dåligt. Det är inte hunden som bestämmer brukar jag säga, men hon bara rycker på axlarna och menar på att Cleo kommer alltid att få göra som hon vill. Det märks också när de är ute och går för mamma hänger som ett snöre i kopplet. Cleo går alltid fot med mig och håller sig runt pappa på tio meters avstånd.
Cleo kan man skriva och prata om i timmar men det är för att vi här runt omkring henne, älskar den där lilla "byrackan" så mycket.
Då jag och min fästman nu flyttat tillbaka till Malmö så kommer min lilla Cleo på besök då och då. Sist hon var här, kom alla hennes (och mina) gamla grannar för att hälsa på just henne. För att ta ett exsempel, en av mina bästa vänner älskar henne lika mycket som jag, men han är allergiker så han tar på sig handskar varje gång han är här. Allt för att få kela med den lilla prinsessan.
Vad mer kan jag berätta om prinsessan Cleo?

1

 

Hon får den bästa av mat då ingenting är egentligen bra nog, enligt min mamma. I går var Cleos veterinär och lämnade hundfoder till henne. "Det ska ju vara det bästa, sa de" och pappa plockar snällt upp nästan 300 för en liten säck mat. Jag var hemma för ett par dagar sedan och tyckte att hon blivit för smal. Det är liksom jag som fortfarande bestämmer, även om inte Cleo bor hos mig. I vintras så var hon för tjock och då tyckte jag att de skulle ge henne en slät kopp mat två gånger om dagen. Nu tycker jag att de ska ge henne en toppad i stället. Hon har haft samma vikt i hur många år som helst, men i vintras så riktigt skällde jag på mina föräldrar för hon hade verkligen mer än ett par kilo för mycket. Det är nog det enda som har hänt henne de senaste åren. Hon har ett stabilt, innehållsrikt och tryggt liv.
Jo, förresten. Kom att tänka på att hon blev faktiskt opererad i höstas. Vi fann en jättestor knuta i ljumsken på henne. Det var stora syndafloden av tårar hemma. Alla var ledsna, men mamma var värst. Hon var helt säker på att hennes lilla prinsessa fått cancer. Trams, sa jag och släpade henne till veterinären.
Operation, bestämde jag då valet var att de inget kunde veta förren de antingen gjort titthål eller opererat bort den. Skulle de i vilket fall som helst söva henne kunde de lika bra ta den, vad det nu var, tyckte jag. Det var en fettknuta och inget annat.
Efter det har jag bytt namn på henne och det är Fettmule = Långben på danska. Tyvärr lyssnar hon inte när jag säger det. Men just Fettmule är ett kul namn ändå.
Hon har aldrig fått valpar, vilket jag tror ni förstått. När hon var yngre så funderade jag på det, men när jag så tänkte efter att hennes avkomma skulle säljas ut till vilt främmande månniskor så backade jag. Jag kan bara tänka mig hur svårt det är för er att göra er av med valpar. Ni måste göra det och jag klarade inte ens av det i mina tankar.
Cleo har ett helt otroligt sagolikt liv och ni gjorde rätt i att sälja henne till mig. Vi, vilket är min mor, far och jag, tycker att Cleo inte kan få det bra nog. Varför skulle hon inte ha det bra? Jag köpte
inte henne för att sätta henne i en inhängnad, inte heller för att det var populärt med dalmatiner prickar.
Min mamma är en kul och omtänksam dam. Ni skulle varit med när hon skällde ut sina egna nya grannar. Det visade sig att de också hade en dalmatiner. Mamma blev eld och lågor tills hon fick höra att den satt i en inhängnad och inte fick komma ut för att den var ilsken. Gick inte att lita på, sa de till mamma. Hon blev rasande arg och talade om för dessa nyinflyttade pensionärer att inte var konstigt om den var ilsken, om de lämnade den i en bur på det där sättet. Hon plockade ner dem på jorden så de inte var värda ett ruttet lingon. De försvann in i sitt nyinköpta hus med nerböjda

2

huvuden. Mamma har vägrat prata med dem sedan dess. Hon funderade även på om hon skulle ta och smyga dit en natt. Till deras gamla gård där hunden skulle vara, och hämta den.
Jag förklarade för min mor som är över 65 år att man ringer in och anmäler, smyger dit gör man bara inte. -Ja, men...
Mamma fick allt stanna hemma. Men förlåter sina grannar, det gör hon aldrig.
Som jag skrev innan. Man kan skriva hur mycket som helst om fröken Cleo.
Jag kom att tänka på att om det varit jag som skulle sälja valpar så hade jag velat veta hur de har det. Nu vet ni hur en av dem har det. Jag önskar att alla era valpar får sådana bra hussar och mattar som Cleo har. Hon har bara människor som älskar henne omkring sig.
Jag tror att det är därför som hon är så klok. hon är många gånger klokare än vad som är bra för henne. Kanske är det ett dalle-drag, vad vet jag? Men en klokare hund får man leta efter. Jag tror att det är mammas förtjänst ganska mycket också. Hon pratar nämligen alltid med Cleo.
Sist jag och min fästman var hemma såg jag vid ett tillfälle Cleo sitta stilla utanför växthuset med halvsovande ögon, framåtlutat huvud och viftande svans. Jag funderade över varför hon stod där och såg dum ut? Tittade lite närmare och såg att mamma satt inne i växthuset och pratade. Sedan märkte jag att de två har ett alldeles speciellt förhållande med varandra. De går där ut och in i den stora trädgården och planterar, vattnar, pratar och tittar på blommor och plantor.
Förresten, en sak glömde jag. Sedan min mamma såg ett program på teve för sådär en fem år sedan, att det är bra att ge hundar massage, så får Cleo massage varje morgon i tjugo minuter.

Visst är hon en prinsessa?

PS. Kortet togs den här vintern-99, hemma i trädgården och är det senaste på henne.

3