Brottsmålsrättegång

Närvarokontroll

Rättens ordförande tar reda på om alla kommit. Om alla som kallats inte
kommer måste förhandlingen vanligen ställas in. Alla måste då kallas på nytt
till ett senare tillfälle. Rätten har dock i vissa fall möjlighet att hålla
huvudförhandling även om den tilltalade inte inställt sig. Om det inte finns
något hinder mot att hålla förhandlingen påbörjas denna. Vittnen får då besked
om hur lång tid det kan ta innan förhöret med dem börjar. De får sedan vänta
utanför tingssalen.

Yrkanden

Åklagaren läser från stämningsansökan upp beskrivningen av det brott
som han påstår att den tilltalade har gjort sig skyldig till. Åklagaren kan också
yrka skadestånd för målsägandes räkning. Målsäganden kan själv yrka
skadestånd av den tilltalade.

Erkännande och förnekande

Rättens ordförande frågar den tilltalade om han erkänner eller förnekar det
brott som åklagaren påstår att han gjort sig skyldig till. Den tilltalade
tillfrågas om han går med på att betala skadestånd, om sådant begärts.

Utredning om brottet

Först redogör åklagaren för hur han anser att brottet gått till (sakfram -
ställning). Ofta går han samtidigt igenom skriftliga bevis, om han åberopar
sådana. Därefter är det målsägandes tur, om han skall höras, att berätta vad
som hänt och svara på frågor. Den tilltalade redogör därefter för vad som skett
och får svara på frågor. När parterna har lämnat sina berättelser, kallas
eventuella vittnen in ett i taget och hörs. Finns annan bevisning gås denna
slutligen igenom.

Utredning om den tilltalades personliga förhållanden

Den tilltalades personliga förhållanden gås igenom. I bland sker detta i
anslutning till utredning, som gjorts på uppdrag av tingsrätten (t.ex. yttrande
från frivårdsmyndigheten, rättspsykiatrisk undersökning). Denna del av
rättegången kan undantagsvis hållas utan att åhörare får närvara. Den
tilltalade tillfrågas också om sin ekonomiska situation och bör vara beredd att
uppge sina inkomster. Förädrar till unga får tillfälle att yttra sig.

Slutanförande (plädering)

Åklagaren och försvararen (eller den tilltalade själv om han inte har någon
försvarare) sammanfattar vad de anser bevisat och vilken påföljd (straff) de
anser lämpligast, om domstolen skulle finna den tilltalade skyldig. Sedan
ersättningsyrkanden framställts förklarar ordförande att förhandlingen
är slut.

Överläggning

När förhandlingen är avslutad håller tingsrätten överläggning, dvs
ordföranden och nämndemännen går igenom målet och kommer överens om
hur tingsrätten skall döma. Om de inte är eniga sker omröstning.

Dom meddelas

När överläggningen avslutats får parterna och andra komma in i tingssalen. I
allmänhet avkunnas domen omedelbart, genom att rättens ordförande
kortfattat redogör för dess innehåll och förklarar hur den skall göra som vill
överklaga domen. I bland meddelas domen vid ett senare tillfälle. Rätten lämnar
i så fall besked om detta. Den dagen när dom meddelas kan man gå till rättens
kansli och läsa domen eller ringa dit och få den uppläst. Domen skickas också
till parterna med posten.


Nästa sida