Nerikes Allehanda
Avdelning: Ledare & Debatt
"Smädelsekampanj mot exilkubaner " Vi drömmer om den dag då ingen utestänger kubanska flyktingar
från seminarier om deras hemland för att de tänker annorlunda än dem som despotiskt regerar deras
hemland, skriver Alexis Gainza Solenzal (bilden) och Carlos Estefania Aulet, Sverigekubaner,
samordnare av respektive chefredaktör för tidskriften "Cuba Nuestra". De regerar mot Berit
Johannessons beskrivning i NA den 11/5 av vad som hände på Vänsterpartiets Kubaseminarium.
Med stort intresse har vi följt debatten om det sk Kubaseminar
iet mellan Peter Götell och vänsterpartisten, tillika ordförande i Vänsterns solidaritetsforum ,
Berit Johannesson (NA, 990511).
Johannesson har i sitt inlägg på ett rentav lögnaktigt sätt beskrivit händelseförloppet i det
castroistiska seminariet. Syftet med denna beskrivning är att misskreditera oss i synnerhet och
den kubanska exilen i Sverige i allmänhet.
Har namn !
Till att börja med frågar vi oss varför Johannesson inte använder våra namn i stället för
"exilkubanerna". Hon vet ju mycket väl att de som misshandlades av en av seminariedeltagarna och
förolämpades av många andra heter Alexis Gainza Solenzal och Carlos M.
Estefanía Aulet. Vilka är vi då som är så "farliga" att vi inte släpps in i ett seminarium om
vårt hemland? En av oss är verksam sedan hösten 1994 vid Centrum för invandringsforskning vid
Stockholms universitet. Den andre är lärarstuderande vid Södertörns Högskola. Vi har skrivit ett
fyrtiotal artiklar, insändare, debatter om Kuba, samt deltagit i radio- och tv-debatter. Minst
åtta debatter har bedrivits med vänsterpartister om deras sk Kubapolitik. I dessa debatter har vi
avslöjat vänsterpartiets
medlöperi med Castros kom munistiska diktatur. Detta engagemang i Kubafrågan gör oss "farliga" i
vänsterns ögon. Därför, trots att v upprepar att man inte bör isolera Kuba (underförstått
Castro), diskriminerar de kubanska flyktingar i Sverige.
Polisbevakning?
Johannesson skriver att "eftersom vi vet att Kubafrågan är kontroversiell hade vi också begärt
att få polisbevakning för att undvika incidenter." I en publicerad artikel i SvD 5/5 har vi
noggrant redovisat hur exilkubanerna ofta utsätts för
trakasserier, misshandel och förtalskampanjer (som denna Johannesson håller på med). Vi blev
utanför seminarielokalen vittnen till hur en kvinna som frågade efter anledningen till
namnskyltarna på deltagarna, fick förklaringen av en arrangör att det var en fråga om "säkerhet".
Vi ber Johannesson att med fakta bevisa att det verkligen fanns skäl till polisbevakning (om inte
för att skydda diktaturmotståndarna!).
Smädelser
Arrangörerna hade alltså hittat på ett "hot", en urgammal ritual som flitigt
används av kommunisterna (och nazisterna och fascisterna) för att hetsa upp sina anhängare mot
dem som tänker annorlunda. Förtalskampanjen mot oss har intensifierats efter vänsterseminariet.
Den 23 april publicerade den castroistiska tidskriften Liberación ett anonymt brev undertecknat
av signaturen "Latinamerikaner från Vänster". I detta brev kallar detta "vittne" oss för larver
(gusanos), landsförrädare, (vendepatrias), os krupulösa och CIA-avlönade (inescrupulosos pagados
por la CIA).
På den Castrotrogna Svensk-kubanska föreningens hemsida har dess ordförande Eva Björklund, hedersgästen
på vänsterns seminarium, undertecknat en artikel vars titel är: "USA-finansierade kubaner
angriper solidariteten med Kuba i Sverige". De enda kubaner som kritiserat vänsterpartiets
Castroseminarium är vi. Alltså, enligt Björklund, finansieras vi av USA! Men inte nog med det!
Den 13 maj publicerade Guillermo Cabrera Alvarez, en av de kubanska gästerna och representant för
de repressiva Kommittéerna för
revolutionens försvar en artikel i kubanska kommunistpartiets tidning Granma. Denne man som så
empatiskt uttalar sig om Svensk-kubanska föreningen, Vänsterns Solidaritetsforum, Eva Zetterberg
m fl kallar återigen oss för legoknektar, larver , och CIA-avlönade agenter].
Blev hyllad Johannesson hävdar vidare att "det var personer som inte anmält sig som kom i slagsmål med exilkubanerna vid entrén till lokalen." Med klart språk betyder det att den som misshandlade oss inte var anmäld till Castroseminariet.
Hur förklarar då Johannesson att densamme personen senare återkom till seminariet, och att det
från panelen stolt nämndes hans namn och att de närvarande hyllade honom som en hjälte, med en
skur applåder! En person som slår demokratisinnade kubaner fick alltså en ovation av
seminariedeltagarna! Men misshandlaren var inte den ende med totalitärt tänkande bland
seminariedeltagarna. Var inte heller de öviga seminariedeltagare som ropade förolämpande ord mot
oss såsom förrädare, larver
(gusanos), kontrarevolutionärer, osv anmälda?
Annonserades ut
Vidare hävdar Johannesson det mest absurda, nämligen att "exilkubanerna var inte heller anmälda.
Deras syfte var således inte att delta i seminariet och de samtal som skulle föras där."
Vänsterpartiets Kubaseminarium annonserades i två tidningar (Vänsterpress nr 17/98 och Liberación
990409). Varken i den ena eller andra skrevs om någon anmälningsskyldighet! Men bara
Castrosympatisörer välkomnades! Vi kom till ABF-Huset för att närvara vid
seminariet, men vi hade i förväg blivit bortsorterade av arrangörerna! Johannessons beskrivning
fortsätter så där: "Det blev ett tumult och exilkubanerna uppträdde provokativt." Bakom sådana
ord som "slagsmål", "tumult" och "provokation" döljer vänsterpartisten något som helt enkelt
kallas för misshandel mot oliktänkande. Castroseminariets arrangörer har ett mycket effektivt
sätt att bevisa om vi verkligen provocerade fram "tumultet", eller att det var ett "slagsmål"
osv. Då vi dök upp utanför
seminarielokalen, riktades en videokamera mot oss. Vi var igenkända och blev filmade. Vi filmades
kanske med samma videokamera kubanska ambassadpersonalen filmar oss varje gång vi demonstrerar
utanför ambassaden i Stockholm mot Castros förtryck. Mannen med videokameran filmade hela
händelseförloppet. Vi uppmanar arrangörerna att visa denna inspelning!
Förvränger fakta
Avslutningsvis skriver Johannesson att hon "självfallet beklagar det inträffade", att "våld inte
löser några problem".
Vi tror inte på
henne en enda sekund. Om hon verkligen beklagade det inträffade, skulle hon för länge sedan ha
haft tillräcklig civilkurage att be om ursäkt för dessa odemokratiska metoder mot politiska
motståndare, samt tagit avstånd från våldsbenägna Castrobeundrare. Hon gör dock det motsatta. Hon
förvränger fakta om händelseförloppet, döljer för allmänheten vänsterpartiets samarbetet med
Castrotrogna Svensk-kubanska föreningen och företrädare för Kubas repressiva apparat. Vidare
skyddar hon den seminariedeltagare som misshandlade oss.
Med pennan Trots vad som hänt skall vi i även fortsättningen satsa på den fredliga vägen, samma strategi den demokratiska rörelsen följer på Kuba. Våra knytnävar används inte för att ge politiska
motståndare på käften. Vi använder våra händer till att med pennan fördöma diktaturen på Kuba och
Castros medlöpare i Sverige. Vi drömmer om den dag då ingen utestänger kubanska flyktingar från
seminarier om deras hemland för att de tänker annorlunda än dem som despotiskt regerar deras
hemland.
ALEXIS GAINZA SOLENZAL
Fidel Castro. Har beundrare och vänner i det svenska vänsterpartiet,
som ännu inte förstått karaktären på Kubas samhällssystem.
Copyright: Nerikes Allehanda
Datum: 1999-06-07
Sida: 2