|
Forskning - startsida "Döden är inte lika för alla" konstateras i en tysk studieResultatet av en tysk studie av nära döden-tillstånd visade att kulturen påverkade hur upplevelserna såg ut och uppfattades. Ett team sociologer vid universitetet i Konstanz i Tyskland har studerat Nära döden-upplevelser (NDU). I studien har 2044 människor i f.d Öst- och Västtyskland intervjuats. 4,3 av dessa sade sig ha haft en NDU. Det är det samma som 3,3 miljoner människor i bara Tyskland. Om samma procenttal gäller i Sverige skulle betyda att ca 400 000 svenskar haft en NDU. De tyska sociologerna säger sig ha kommit fram till, att även om antalet NDU verkar vara samma i både västra och östra Tyskland, så skiljer sig själva upplevelserna åt. NDUerna i västra Tyskland är oftare behagliga än i de östra delarna. Slutsatsen i studien är att kulturtillhörighet påverkar Nära döden-upplevelsen. Ljusare i väst I Illustrerad Vetenskap nr 9, 2001, beskrivs detta i en artikel om den tyska studien. Enligt artikeln är NDU-elementen tunneln och ljuset betydligt vanligare i väst, där också den religiösa aspekten i upplevelsen är större. Två tredjedelar av de "västtyska" NDUarna förnimmer en annan värld, medan "östtyskarna" håller sig kvar i vardagen, enligt artikeln. Artikeln framhåller dessutom diverse fysiska förklaringar till NDU som syrebrist och flimmer av nervsignaler. Dessa förklaringar har dock inte hållit vid närmare påseende enligt NDU-litteraturen. Otäckt i öst Enligt pressinformationen om studien hade många i de nya förbundsländerna (f.d Östtyskland) ofta otäcka upplevelser, medan västtyskarna kunde tala om "sitt livs bästa upplevelse". Detta motsäger dr Raymond Moodys "prototypiska modell" menar de tyska forskarna. Långt ifrån alla hade varit nära döden när upplevelsen inträffade (vilket i och för sig är känt inom NDU-forskningen sedan länge. Bara hälften av de som sagt sig ha haft en NDU var i ett kritiskt tillstånd vid tillfället. Sex procent var kliniskt döda (dödsbegreppet vid NDU är trixigt, enligt läkaren Göran Grip kan ingen återhämta sig från klinisk död.) Såväl männen som kvinnorna i studien framhåller att deras upplevelser skiljer sig från vanliga drömmar. De har känt sig klarvakna och som i en annan värld. Bok om studien - på tyska Vad ska man då säga om detta studieresultat? Det är svårt att analysera det utan att se hela rapporten. Exempelvis är det av vikt vilka frågor man ställt. Och hur har man fastställt att det är NDU det handlar om? Svaren finns för den som kan läsa tyska, och som kan tänka sig att skicka efter någon av de två böcker som skrivits utifrån studien. Dessa är den populärvetenskapliga "Berichte aus dem Jenseits. Mythos und Realität der Nahtod-Erfahrung" av Hubert Knoblauch. Förlag: Herder/Spektrum, 1999. Samt den mer vetenskapliga "Todesnähe. Interdisziplinäre Zugänge zu einem außergewöhnlichen Phänomen" av Hubert Knoblauch och Hans-Georg Soeffner. Förlag: UVK Universitätsverlag Konstanz, 1999. Forskarna i den tyska studien är Dr. Hubert Knoblauch, Ina Schmied och Bernt Schnettler. Källa: Pressmeddelande den 1 februari år 2000: "Bericht aus dem Jenseits", Universität Konstanz Pressestelle. Illustrerad Vetenskap nr 9, 2001: "Nu vet vi mer om sekunderna före döden; Våra sista tankar" av Klaus Wilhelm.
|