----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sänd gärna en mail om vad du anser till   hans.trewe@swipnet.se  .  I abstrakt står:

Studien skall dels beskriva hur vårdpersonal vid tre primärvårdsområden i Göteborg med olika ‘ohälsotal’ och ‘socialvårdsprocent av invånarna’ erfor och aktualiserade datorisering av arbetsuppgifter och dels hur deras chefer på olika nivåer inom Primärvårdsledningen uppfattade och ledde samma fenomen. De viktigaste frågeställningarna omfattade vårdpersonalens erfarenheter av datoriseringen av vårdarbetet och vad Primärvårdsledningen hade för intentioner av datoriseringsarbetet och hur dessa intentioner aktualiserades. Jämförelser mellan vårdpersonalens och ledningens uppfattningar gjordes, samt vad det fanns för förväntningar inför framtiden. För att genomföra studien användes dels en strukturerad kvantitativ ansats och dels en kvalitativ ansats inspirerad av Grounded Theory. Studiepopulationen bestod av i första delen av tjugofem sjuksköterskor i åldern ca 30 - 60 år och i andra delen av tolv personer i åldern ca 35 - 55 år.

De intervjuade ansåg att datoriseringen har inneburit en synligare, effektivare och säkrare vård.

Med hjälp av chefernas strategier om information om datoriseringens konsekvenser, omvårdnadsutbildning och uppmuntran till nätverkskontakter, har personalen kunnat ta steget från manuell till elektronisk hantering av patientjournaler.

Många sjuksköterskor anser att datautbildningen varit för kort och för grund och att de hela tiden behöver ny kunskap.

Där ohälsotalet är högt anser sjuksköterskor att arbetsbördan blivit större och mer psykiskt påfrestande och att detta hindrar dem från att påverka datautvecklingen.

Datoriseringen leder till ett behov för sjuksköterskor att skaffa sig ett enhetligt yrkesspråk och att ta steget från ‘common-sense’ och tyst kunskap.

Ekonomiska sparbeting eller politiska löften sätter ofta hinder i vägen för en överenskommen datorisering.

Beslutsordningen mellan den professionella och administrativa gruppen å ena sidan och den politiska gruppen å den andra sidan är otydlig och det saknas en tillfredsställande kommunikation emellan dem. Det framförs även kritik från den professionella gruppen att den politiska gruppen saknar kompetens och saknar kunskap om hur vård skall bedrivas.