|
Boendeformer Hur bor vi? Här i landet finns över 8 miljoner människor som alla ska ha någonstans att bo. Vi har drygt 1,6 miljoner småhus, villor, radhus, kedjehus. Dessutom finns ca 600.000 fritidshus och drygt 1/2 miljon bostadsrättslägenheter. Nästan 2 miljoner av våra bostäder finns i flerfamiljshus. Men vad är egentligen skillnaden mellan de olika boendeformerna rent juridiskt? Här reder vi ut begreppen. Äganderätt Egnahemsboendet innebär vanligtvis att man äger sin fastighet (en fastighet är mark plus byggnad/er). Man har lagfart på sin fastighet. Lagfart är ett bevis på att man är registrerad hos tingsrätten som ägare till fastigheten. Tomträtt innebär att den ägda villan står på mark som ägs av det allmänna, i regel kommunen. Markägaren avkräver villaägaren en hyra - tomträttsavgäld - för marken. Tomträttsavgälden betalas normalt varje kvartal. En tomträtt har också en lagfart. I övrigt gäller samma regler för den som har en tomträtt som för den som har sin villa på egen mark. Andelslägenhet Att bo i andelslägenhet betyder att man äger en fastighet tillsammans med andra och att man enligt ett samägaravtal har rätt att nyttja och förfoga över en bestämd lägenhet i fastigheten. Bostadsrätt Huset ägs av en bostadsrättsförening. När föreningen börjar sin verksamhet upplåter den bostadsrätter till sina medlemmar. Kopplingen mellan upplåtelse och medlemskap är obligatorisk och ska ske skriftligen - detta betyder alltså att endast medlemmar i föreningen har rätt att nyttja bostäder. Det dokument - avtal - man undertecknar tillsammans med föreningen kan exempelvis heta "upplåtelseavtal", "bostadsrättskontrakt" eller "bostadsrättsbevis". Medlemmar i en förening får ingen lagfart, den behålls av föreningen som ju äger huset. Att man köper en bostadsrätt innebär att man har vissa rättigheter och skyldigheter gentemot föreningen. T.ex.:
Den som inte fullgör sina skyldigheter riskerar att få sin bostadsrätt förverkad, vilket innebär att nyttjanderätten och medlemskapet upphör. Sin förmögenhetsandel kan man dock utkräva. I bostadsrättslagen finns åtskilliga regler om de rättigheter och skyldigheter som föreningen och dess medlemmar har gentemot varandra. I föreningens stadgar står de regler som gäller, bl.a. rörande val av styrelse och årsmöten. Hyresrätt Det kanske vanligaste sättet att bo är att hyra sin lägenhet. Man undertecknar ett hyreskontrakt med hyresvärden. Även muntliga hyresavtal är giltiga men bör undvikas eftersom de är svåra att bevisa ifall man hamnar i en tvist med hyresvärden. Enligt de flesta hyreskontrakt är hyrestiden begränsad till ett eller två år. Om inte uppsägning sker förlängs hyrestiden automatiskt med ett eller två år. En hyresgäst har besittningsrätt till sin lägenhet, vilket innebär att hyresvärden inte kan säga upp hyreskontraktet utan starka skäl, t.ex. att man betalt hyran för sent eller på annat sätt misskött sig som hyresgäst. En hyresgäst ska betala den avtalade hyran och "väl vårda" lägenheten med tillhörande utrymmen. Bostadsföreningar och bostadsbolag I äldre tider, före 1931, var det inte ovanligt att man bildade ekonomiska föreningar eller bolag med ändamål att upplåta lägenheter i föreningens eller bolagets fastighet med nyttjanderätt till dess medlemmar respektive delägare. Genom lagstiftning har man numera i princip förbjudit upplåtelser på sådana villkor utom för bostadsföreningar och bolag som redan fanns då förbudet kom 1930. Till skillnad för vad som gäller för hyresrätter och bostadsrätter, finns det ingen speciallagstiftning om bostadsföreningarna och bostadsbolagen. Vill man veta vad som gäller i en viss bostadsförening är man hänvisad till dess stadgar. Det kan gälla så viktiga saker som upplåtelsetiden, möjligheterna att fritt sälja sin lägenhet, möjligheter att belåna lägenheten, besittningsskydd m.m. Din SF-mäklare kan hjälpa dig kontrollera dessa saker. Arrende Om markägare upplåter mark till någon som ges rätten att behålla befintliga eller uppföra nya bostadshus kallas detta arrende. Reglerna om arrendatorns rättigheter och skyldigheter är noggrant angivna i lag och är till stor del samma regler som gäller för hyresgäster. Kooperativ hyresrätt Ett kooperativ är ett mellanting mellan bostadsrätt och hyresrätt. En förening köper en fastighet och hyr ut lägenheter åt medlemmarna. Skyldigheter för medlemmarna är att själva underhålla sin bostad. Rättigheter är rösträtt i föreningen. Har Du ytterligare frågor? Välkommen att kontakta Östergårdens fastighetsförmedling. |
Mäster
Danielsgatan 3 040 - 97 00 48 |
